för första gången på flera år saknar jag faktiskt ett ridhus just nu får jag erkänna.. Det är is, is, is överallt p vägarna och ridbanorna (utöver isen på väg till ridbanorna) så jag har gett upp. Skritta försiktigt i kanten med spänd ryttare och därmed dito häst kan vara, det tillför inget. Jag bara hoppas att skiten kan smälta bort hyfsat snabbt. I natt har det kommit blötsnö på isen och de ska bli kallare, så jag hoppas det ger mer ridbara vägar ett tag.
För inte fasen har jag fått tummen ur att lämna in transporten på lagning...... Hade jag lyckats med det hade jag KANSKE kunna åka iväg och rida, förutsatt att det inte vore isgata på bilvägen också (vilket det så klart är...)...
Jag är så less på mig själv ibland, det har verkligen blivit en surdeg detta.. Hade jag känt att jag kunde lita på den verkstaden som är återförsäljare av Ifor hade jag lämnat den i somras, men jag fick den bestämda uppfattningen att jag skulle bli rätt blåst om jag gjorde det, det telefonsamtalet verkade killen anse inte bara skulle handla om att byta golv, utan väggar också och så en service och kanske bromsbyte, att jag sa att jag inte var intresserad av det sket han i.
Sen har jag inte kommit längre, kan jag fixa ett golv fanns det folk som kunde byta, jag har nr till en säljare av karosseriplyfa men så ska det ringas också.. Och där har det tagit stopp... Jag verkligen, verkligen avskyr att hålla på att rodda med sånt här. Hade jag haft en bättre dragbil hade jag kört upp det till den verkstaden utanför Södertälje och som fixat det förut med bromsar och service och som har mitt fulla förtroende.
Giv mig styrka...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar