söndag 9 januari 2011

vad är det som är

så fruktansvärt farligt och läskigt med ledarskap och att bestämma något? Jag har i förundran lyssnat lite på några (nötter) på radion som talar om sitt förhållande med sina hundar och de är så fruktansvärt måna om att poängtera att de minsann inte bestämmer över sina hundar utan att deras hundar bestämmer massa saker själva. Och föga förvånande har de ju haft en del problem med hundarna också.. Och i en flock finns inget som ledarhundar.
Nä just det.. Eller hur.
Jag har så otroligt svårt att förstå hur de resonerar. Nu är de inte "hundmänniskor" utan "kulturmänniskor" med, från min synvinkel, en enorm byxångest över att vara så PK som möjligt. Och då kan man ju inte göra något så HEMSKT som att bestämma över någon annan eller ta beslut annat än i konsensus form. Sen verkar de förvisso blanda ihop ledarskap med att skrika, gapa och slita i kopplet, men har man lite intelligens kanske man kan avgöra skillnaden mellan hårda ord och ledarskap? Eller? Motsatsen till att skrika, gapa och bete sig är väl knappast att mata köttbullar och bli tagen på promenad av hunden?
Det har ju samtidigt varit skriverier om att Cesar Millan varit i Sverige och Anders *whatshisname* som väl anser sig ha monopol på detta i Sverige går givetvis ut och anklagar Cesar för bestraffning och djurplågeri i princip. Visst är väl hans uttalanden vinklade, men han verkar inte ha fattat mycket ändå. Ok, jag har aldrig haft någon större respekt för honom och jag är inte så imponerad av hans metoder (speciellt inte så som jag har sett dem tillämpade), men jag hade förväntat mig mer av honom. Nu lät det mer som "surt sa räven".

Ledarskap och rangordning är farliga saker enligt vissa. Vi människor är också flockdjur och det finns alltid en rangordning mellan oss också, det kan vara en formell på en arbetsplats eller en informell, som inte behöver vara samma som den formella. Att förneka att den finns löser inga problem som kan finnas med den, ser man att den finns där och förstår lite av dynamiken bakom är det enklare att se var det kan vara problem och om någon missbrukar ett övertag (rent krasst, det är väl bara då det är problem med den). 

Dags för frukost, bäst jag fäller in huggtänderna då ;)

2 kommentarer:

  1. Hallgren heter Anders:en som så fint kallar sig för hundpsykolog (vilket jag anser är en BS titel).
    Han är den som skriver en hel del i SKK's tidning och verkar vara den endas åsikt som är tillåten där, vilket är trist, då det ger en väldigt ensidig information/syn till väldigt många svenska hundägare.

    SvaraRadera
  2. Ja just det, jag vet att det är Hall, men andra halvan brukar bli en salig blandning :)
    Har inte SKKs tidning, är bara med i brukshundsklubben, men ensidighet är aldrig bra. Har har sina bra sidor också, men är ju inte svaret på allt direkt.

    SvaraRadera