mindre imponerad ibland

Ja, ibland, tro det eller ej ;), blir jag mindre imponerad av människor jag möter. En del har så enorma hävdelsebehov och är automatiskt experter på allt, vilket de ju också måste tala om för sin omgivning. Att ta reda på vad omgivningen kan är ju mindre intressant, för det tar ju tid från att tala om hur bra man själv är. Gärna vill man göra detta genom att racka ned på andra och göra svepande, kategoriska uttalanden och försöka mindrevärdesförklara dem man möter och talar med.
Den senaste sådana jag stötte på, igårkväll vilket kan förklara att jag gör det här inlägget just nu, var så. Expert på hundar och hästar tydligen. Jag anser mig inte vara expert på hundar, men kan lite om min ras och om träning genom egna erfarenheter, men sätter mig inte och mästrar andra. Hästar anser jag mig kunna mer om, så jag får väl säga att jag kan bli aningens trött när någon sätter igång och kläcker ur sig det ena och det andra och förklarar för mig hur saker och ting går till och det är uppenbart att personen i fråga inte har någon större koll utöver ett par år på någon ridskola för X antal år sedan. Yay. Beroende på humör kan jag försöka lägga in lite rättelser, men det brukar vara bortkastad möda, för jag, som inte kan något, kan ju inte rätta en expert! För det mesta låter jag det bara passera med ett hmm, jaha, och försöker byta samtalsämne, eller ännu hellre, samtalsparter, men när jag får mitt eget hästinnehav ifrågasatt känner jag väl att det gått steget för långt för artiga samtal och brukar snäppa av eller ställa någon lätt spydig motfråga i ren irritation.
Experten igår upprördes över att jag har en hingst, för sånna vet man ju hur de är! VARFÖR har jag inte kastrerat, HERREGUUUUD?! Att experten hade noll och ingen erfarenhet av hingst, annat än sett dem på bild, har ju inte med saken att göra. Kunde inte låta bli att irriterat fråga varför jag skulle kastrera och då blev personen faktiskt tyst i flera sekunder och pratade om att det är ju svårt att ha blandflockar annars. Ehhh, jaha? Blandflockar är ingen höjdare hur som. Så? Diverse andra konstiga, liknande argument kom och jag försökte sansat och sakligt bemöta det hela innan jag lyckades byta samtalsämne, lyssna på fakta var ju, som ni kanske förstått, inte så intressant för min samtalspartner.

Så, nu när jag beklagat mig lite över gårdagen får jag väl spinna vidare på dessa "experter". Få människor som är riktigt duktiga på vad de gör har den attityden, har träffat något undantag bara. "Experter" har alltid rätt lite kunskap och grund kunskap om det de yttrar sig om, men uppenbarligen ingen självinsikt men vill gärna skriva allt och alla på näsan om hur det ska vara. Det är inte något som är begränsat till hästvärlden, finns gott om dem i hundvärlden också, och på andra ställen med för den delen. Det jag inte förstår riktigt är varför?
Till viss del verkar det handla om ålder, det är lite vanligare att "experten" är i över tonår eller yngre 20, världsmästaråldern. Då är väl bristande livserfarenhet en del i förklaringen, man har inte hunnit upptäcka att man kan väldigt lite av något enormt och jag ska väl erkänna att jag känner igen lite av hur jag var i den åldern, även om jag innerligt hoppas att jag hade en del hövlighet ändå. Sen finns det ju de som inte verkar växa ur världsmästaråldern utan glatt fortsätter att vara experter. Det brukar kombineras med en ovilja att ta till sig mer och annan kunskap, eftersom det skulle innebära att de tidigare inte kunde lika mycket (min teori). De går ju minste om så otroligt mycket intressant genom att vägra vara öppna för annat än sig själva.
Att människor har åsikter, till och med andra åsikter än mina (himlen förbjude!) är en annan sak, men har man tänkt igenom och valt att göra något på ett visst sätt så kan "icke-experten" diskutera runt det och om varför de väljer att göra si eller så, vilket "experten" inte kan och, framförallt, respektera att andra gör annorlunda.

Så, vart vill jag komma med detta då. Det är väl inte slutet på universum att mhm'a och aha'a till lite dumheter som någon kläcker ur sig i något socialt sammanhang. Nä, det är det ju inte, även om jag har svårt för det eftersom det känns som jag ljuger när jag gör det och jag inte vill uppmuntra något, tänk om det tas som medhåll till idiotierna. Det jag vill komma till är att man ska inte tro på någon som bestämt och utan ödmjukhet och utan förmåga till dialog talar om hur saker och ting fungerar och hur man ska göra med exempelvis sin häst eller hund. För "experterna" går gärna in och försöker ta kommandot när någon är ny och osäker på något och de i princip kräver att "nybörjaren" ska dansa efter deras pipa helt och fullt. Det är ett bra sätt att konstatera inkompetens.
Duktiga, kompetenta människor har ödmjukhet inför ämnet, vet att de inte kan allt, kan säga när de inte vet något och kan ha en dialog kring frågeställningar, inte ha en monolog.