Genvägar äro senvägar

och jag känner inte till något tillfälle när det är annorlunda?
Ändå så letar vi människor ständigt efter genvägar för att nå resultat, när det antagligen skulle gå med ungefär samma arbetsinsats att göra det ordentligt. Problemet är väl att det kräver lite mer engagemang att sätta sig in i hur något fungerar för att kunna göra det ordentligt.
Det köps bantningspulver, piller, elektriska saker som ska träna magmuskler, träningsmaskiner och manicker för att göra saker som antingen inte fungerar alls, kanske fungera lite men gör annan skada, prylar som tar mer tid och energi att ta fram än att göra något själv (typ några situps) och det som utlöste detta blogginlägg är en diskussion på ryttarfiket (se länk i kanten) om den fantastisk mojäng som förbättrar ryttarens sits.
Mojängen i fråga är denna: http://www.stegoplast.se/Vacuum/produkt ... ct_sit.asp , en dyr plastpryl som de antagligen har rätt bra marginal på. Den köps säkert, vissa ser den kanske som ett verktyg i att få bättre sits, andra som "mirakelkur". Att den aldrig kan åtgärda grundproblemen i sitsen eller påverka sitsen annat än rent kosmetiskt är ju en helt annan femma. Att det nog med lite genomtänkt sitsarbete för att få bort grundproblemet (som oftast är själva sätet) går fortare att få bort det problem som den här mojängen "kurerar" glöms också bort. För det kräver lite mer ingående kunskaper om ryttarens och hästens biomekanik, mer engagemang från ryttare och tränare och ja, det kan göra och och krampa när det ska tänjas och strechas. Men slutresultatet blir något helt annat så klart, inte bara en snyggare sits, utan en funktionell, användbar, nyanserad sits som dessutom ger en ökad säkerhet för ryttaren då denne blir mycket mer sadelfast. Hyllmetrar finns skrivna i ämnet, några av mina favoriter är Charles de Kunffy och Eckhart Meyners böcker.

Som ridinstruktör (något som förvisso legat på hyllan senaste 1-2 åren) var jag sits-Hitler. Med en förklaring om hur vad och varför var de flesta som var lite engagerade i sin ridning med på noterna och jobbade på med sitsövningar i olika former. Alltid lika givande och roligt att se resultaten växa fram. Helt plötsligt kunde de börja använda sin sits, hitta balans och få ned tyngdpunkten och påverka och forma hästen med sätet.
Men det är en färskvara, underhålls inte sätet så blir det sämre, speciellt om man själv tappar styrka och smidighet. Där är jag nu *urk* så är väl bäst att jag tar mig själv på orden och tar tag i det hela. Ska fundera på hur jag ska kunna locka hit Jegra också på besök och få lite andra ögon på min ridning och sits.